En kvinna med en kropp som den skulle vara gjord av gummi, Kino MacGregor, är vår måndagsflicka. Jag tror att det här är den allra första yogin vi tillkännager vår veckas heta. Vem gillar inte extremt stretchiga tjejer, eller hur?
Jag har följt Kino ett tag nu. Nej, jag är inte riktigt en yogaentusiast, ändå förvånar det mig hur mycket du kan göra med din kropp när du tittar på alla dessa trollkarlar. Men för att vara uppriktig kan jag bara föreställa mig hur många olika sexpositioner du kan träna när din kropp är lika elastisk som Kinos. Inte bara det, du kan mycket enkelt uppfinna nya poser och lägga till dem i den ständigt växande listan över sexrörelser. Jag är säker på att ditt liv aldrig blir tråkigt, ganska glatt och strålande.
Den blonda baben som kommer att rocka din värld med sina vansinniga kroppsfunktioner, Kino MacGregor, är med i spelet länge. Under sin rika yogakarriär skrev Kino redan tre böcker, släppte flera DVD-skivor, hittade ett klädföretag, grundade Miami Life Center och en hel massa till.
Kino kallar sig en världsresenär, internationell yogalärare, vlogger, bloggare och, naturligtvis, en affärskvinna. Den här damen är inget skämt och med all sin sexighet passar hon perfekt för att bli kronad som Vporn Veckans heta .
Jag är en pervers som jag är, tjejer som Kino är alltid upphetsande för mig. Jag menar, upplever du inte åtminstone något som händer inuti din kropp när en brännhet het tjej sträcker sin kropp till det yttersta? Om inte, man, kom du förmodligen till fel plats.
Ashtanga Yoga-utövaren, Kino MacGregor, håller de positiva vibbarna på sig Instagram och underhåller sina jättestora 1.1 miljoner följande bas varje dag. Jag har ingen aning om hur någon av de drag Kino gör kallas men de ser verkligen vackra ut.
Kan du se blåmärken på mina ben? Det som är roligt är att jag inte kommer ihåg hur jag fick dem. Jag har inget minne av att stöta på någonting. Det är som att jag bara vaknade och en dag märkte dem. De kommer att läka. Jag sätter på arnica. Men det är konstigt. Jag menar, kämpade jag med något i sömnen? Eller justerade jag selektivt de ögonblicken av smärta? Och ibland känner jag att mitt sinne, mitt hjärta och kanske min själ blir blåmärkta också. Och kanske är det på samma sätt. Som att jag vaknar en dag och inser att mitt hjärta är lite trasigt över något eller att mitt sinne haltar med eller att min själ gråter lite. Jag kanske kommer ihåg källan eller det kan bara kännas som ett blåmärke kvar på mitt medvetandefält. Och det kommer att läka, fibrerna i mina muskler och tyget i min inre värld kommer att bli starkare från det. Jag har tro. Jag tror att vi alla är sårade på vårt eget sätt från livet, att inuti till och med den tuffaste personen är ett litet ömhetsområde, ett hjärta som känns mycket mer än vi vill låta det, en sårbarhet som är starkare än vi vet, och att de små blåmärkena vi faktiskt gör oss till vem vi är. Läkning torkar inte alltid bort skifferna och börjar om eller om att återvända till det som brukade vara, ibland handlar läkning om att lära sig att älska och acceptera allt du är, allt du har gått igenom och allt som du fortfarande vågar drömma av. Läkning är inget annat än att lära sig att älska. 🙏. #practiceyogachangeyourworld #onebreathatatime 💕. Foto av @tiagophotofilm
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Kan 10, 2017 5 hos: 37pm PDT
En gång drömde jag om handställ. Jag var aldrig dansare eller gymnast, så när jag började yoga var jag i vördnad för handställen. Min kropp är inte naturligt stark. Om du tittar noga ser du faktiskt alla mikrorörelser jag måste göra för att hålla min kropp i styrka. Mina armar vill ge ut, armbågarna vill böja, min rygg vill kollapsa, mina ben tappar. Under hela tiden pratar jag med mig själv, talar det lugna språket i den inre kroppen, känner mig mer än att tänka, vara mer än att göra, frågar mer än att berätta. Och någonstans mellan andan, hållningen och min kontaktpunkt fann jag styrka, tillräckligt stark för att skratta och le vid de goda och dåliga tiderna. Vad drömmer du om som verkar omöjligt? Vad gör du idag för att göra det möjligt? 🙏. #practiceyogachangeyourworld #onebreathatatime 💗. Detta filmades bakom scenerna som filmade för @omstarsofficial @pureyogaofficial idag. Gissa vad vi gjorde ?! Mer om berättelser på alla konton. 💫
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Maj 6, 2017 vid 6: 28am PDT
Hej Singapore 💗 Vem vet namnet på denna pose? Lämna mig ditt svar i kommentarerna. 🙏. Mellan två avancerade poser uppkallade efter två fantastiska rishis är det lite av en blandning. I Ashtanga kallar vi den här Vashishtasana, men i de flesta stilar av yoga (inklusive Iyengar) kallas den Vishwamitrasana. Och vice versa, de flesta yogastilar kallar den pose som Ashtanga kallar Vishwamitrasana Vashishtasana. Det kan ge dig en yogahuvudvärk om du tänker för mycket på det och om du säger dessa asanas namn för många gånger i snabb följd kan det också göra din tunga ont. Jag antar att den enda personen som verkligen kunde lösa debatten är vår lärares lärare, Krishnamacharya, men han är inte där för att fråga. Så vem fick fel? Sri K. Pattabhi Jois eller BKS Iyengar? Eller spelar det någon roll? Det var en tid då jag skulle ha varit dogmatisk om svaret, men egentligen är det bara en asana. Och jag tänker faktiskt, så länge vi tränar båda poserna har vi täckt våra baser oavsett vad du kallar det. Att kalla denna ställning med något annat namn gör det inte mindre svårt eller mer meningsfullt. Det handlar om vad som finns i ditt hjärta. Ärligt talat, jag tycker att om vi är för strikta eller förpackade i vår tro är det bara för att vi inte har tränat tillräckligt länge. Det tar bara tid att slå sig ner i det enklaste av alla sanningar, att yoga handlar om så mycket mer än poserna, det handlar om att vakna upp till ljuset, sanningen, kärleken som så desperat vill att du ska släppa allt in. 💫. #practiceyogachangeyourworld #onebreathatatime 💕.
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Maj 2, 2017 vid 4: 33am PDT
Ibland drömmer jag om yoga. Gör du? När jag drömmer om poserna dyker de alltid upp med mycket lättare och det är alltid en pose som jag blockeras av i verkliga livet. Som när jag lärde mig handstand skulle jag drömma om dem hela tiden. Handstanspress, ena armen övergår (kan fortfarande inte göra), tic-tocs, allt! Jag skulle flyga på mina armar på natten. Då vaknade jag upphetsad över att träna. En liten barnslig del av mig trodde att drömmen skulle bli magiskt verklig den dagen i praktiken men det tog ofta år av hårt arbete att komma nära det jag hade drömt om. Ibland drömmer jag om saker jag vill så illa men jag har ingen kontroll över. På senare tid drömmer jag om min pappa. Jag ser honom stå, gå, prata, köra, äta en falafel (han åt sin första falafel på mitt bröllop), spela kort (han älskar blackjack), hålla min hand, bara frisk, bättre, återhämtad. Och jag vaknar förvirrad över vilken verklighet som är verklig, och för några ögonblick klämmer jag fast i drömmen som om den är verklig, men då kommer jag ihåg att jag är här, i den här världen med sina sanningar och dess lidande, på denna plats i mitt livet just nu där det tar allt i mig att tro på det omöjliga som blir möjligt. Jag tror på kärlek, och kanske är det det verkliga miraklet, det enda vi verkligen behöver. 💗. Dag 19 är Straddle Handstand. 🤸♀️. Tagga @beachyogagirl @kinoyoga @omstarsofficial i alla dina inlägg. Använd koden "wearelive" för att få din första månad för $ 5. 💫. #practiceyogachangeyourworld #onebreathatatime 💕.
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Apr 27, 2017 vid 5: 10pm PDT
Kolla på. Lyssna. Vänta. Mirakel väntar på dig runt varje hörn. Men du kan inte tvinga det övernaturliga. Det händer bara när du släpper, vänder på det och litar på det. Du behöver tro. Och en uppmärksam anda. Se efter tecken, visa ditt tålamod, var uppmärksam på allt som sägs och görs. Lyssna, visa din ödmjukhet, var villig att inte veta, mjuk ditt hjärta och var mottaglig. Vänta, var stark nog att hålla kursen genom hinder och motgångar, ge aldrig upp, var ihärdig och andligt hård. Idag är en solig dag, både på himlen och i mitt hjärta. Och allt för att jag igår såg efter tecknen, jag lyssnade på visdom och jag väntade på mitt mirakel. Oavsett hur liten, fira varje seger. Vänd dina tankar till tacksamhet, sitt i positiv förväntan, träna glädje och välj lycka. 🙏. #practiceyogachangeyourworld #onebreathatatime 💫. Foto av @beachyogagirl 💗. Workshops: Miami Beach Sydney, Australien Kuala Lumpr, Malaysia Singapore Hong Kong Shanghai Taipei Korea Detaljer på www.kinoyoga.com
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Apr 13, 2017 vid 7: 49am PDT
Jag vaknade i morse för att kallas en fars, en skam, ytlig, en ren motsättning till yoga, upptagen av det yttre, bla, bla, bla. Jag är så trött på att försöka bevisa mig för andra människor och slå tillbaka mot hårda domar. Kanske behöver jag bara acceptera att jag aldrig har varit någon som får andra människor att känna sig bekväma, vilket betyder, av vilken anledning jag alltid har tryckt på människors knappar bara genom att vara jag. Jag är påträngande, menar, jag skjuter mig själv, jag skjuter gränser, jag frågar och frågar av mig själv, av andra människor och av min värld. Jag slutar inte. __ Jag har inte konventionella vyer och passar inte snyggt i en låda. Jag är inte här för att få dig att må bättre om dig själv genom att spotta bekräftelser och fläckar eller berätta vad du vill höra. Jag är här för att utmana dig. Ja, vi måste lära oss att tänka snälla och skonsamma tankar om oss själva och vår värld, men vi måste också vara modiga nog för att se sanningen, särskilt när den är ful och smickrande. Ja, vi måste älska och förlåta oss själva och vår värld, men vi måste också bryta kedjorna av destruktiva beteenden och sluta torka av egot. Jag tror inte att vi behöver skedmatas en babyversion av andlighet som är lätt att smälta. Jag tror oavsett var du är och hur din livssituation är, längtar du efter den djupaste och mest autentiska anslutningen som är möjlig. Jag tror på din storhet och jag kommer aldrig att tala till din litenhet. Jag tror att du är bättre än så. Jag ser din potential, inte dina fel. Jag sitter med positiva förväntningar på framtiden, inte på det sårade förflutets tunga bagage. Jag ställer mig mot de otäcka stormarna men jag håller ett hjärta mjukt nog för att svänga med de milda vindarna. __ För mig har den andliga vägen alltid varit en episk inre kamp och jag ville vara min egen Khaleesi. Jag var en gång ett offer för den grymma världen i stort och omarbetade mig själv som hjälten i min egen livshistoria. Jag visste att jag skulle behöva både tro på mig själv och träna av hela mitt hjärta. Med andra ord, för mig handlar det om lika delar nåd och grus, eld och vatten, hårdhet och medkänsla. Jag är en gående motsägelse. Men är vi inte alla? 🙏 #practiceyogachangeyourworld
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Mar 24, 2017 vid 6: 37am PDT
I morse sitter jag med en tyngd i hjärtat. Det är en melodi av sorg som spelar ihållande i bakgrunden som jag alltid kan höra. Och så finns det de dagliga striderna som nyligen bara känns som att de skjuter mig mot en vägg, in i ett hörn, som kretsar som gamar runt min sanity. Jag brukade vara så bestämd, så säker på allt. Jag brukade vara kompromisslös, en sådan kämpe, men nu vet jag inte. Det är inte så att elden är borta, men kanske har den freden tagit över där agitation brukade vara, som om jag äntligen är avslappnad och äntligen bara kan vara mig själv. Och ibland betyder det att erkänna att jag inte är på toppen av världen, att jag kanske inte känner mig bra för idag eller för några dagar. Att förstå min egen sorg har varit en stor del av min andliga resa. Övningen har lärt mig hur jag ska få vänner med mitt eget mörker och ändå inte låta den depression som jag känner så bra dra mig för länge. Så just nu observerar jag: sorg. Sorg är närvarande. Jag springer inte ifrån det. Jag skjuter inte bort det. Jag försöker inte lösa det eller analysera det. Jag gräver inte till roten och blir av med den. Jag sitter helt enkelt med det. Observera i ett tillstånd av uppmärksam, fredlig acceptans. Sorg är. Men det är inte för alltid. 🙏. #practiceyogachangeyourworld #onebreathatatime 💗. Foto av @ifilmyoga
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Mar 2, 2017 6 hos: 49am PST
Jag är inte perfekt, och jag får inte heller rätt hela tiden. Jag försöker misslyckas hela tiden. Istället för att bli överväldigad av alla gånger jag får fel (vilket är min naturliga tendens) tränar jag mitt sinne att fokusera på inlärningen, utvecklingen, den svårvunna tron, grusen och nåd. I själva verket tillskriver jag de tider som jag faktiskt lyckades få det rätt till nåd, mer än någonting annat. Alla våra ansträngningar måste balanseras med ett vänligt hjärta, en mottaglig ande, en mjukhet i själen. Annars slutar vi tro att vi kan böja världen enligt vår vilja. Vi kan inte. Du kan inte. Jag kan inte. Ingen kan tvinga något att hända som inte är tänkt att hända. Ingen mängd avsiktlig beslutsamhet kan vända en kurs som är avsedd att vara. Leta efter den plats där din vilja är i linje med den större gudomliga planen. Hoppa i överlåtelse och gå ur ditt eget sätt. Inse att du inte är här för att klara ett perfektionstest, eller lösa några poäng, du är här för att ge lite mer kärlek till din värld. Jag antar att det börjar med förlåtelse eller åtminstone gör det för mig. Förlåt dig själv för alla de gånger du sa fel sak, gjorde fel sak, gjorde en röra. Släpp all skam som kan dölja din andes skönhet. Utbyta negativ inre dialog med milda ord av förståelse. Ersätt förbittring med medkänsla och växa ditt hjärta större. Gå bort från egoets välkända territorium av stolthet, svartsjuka och hovmod. Gör anspråk på hjärtat av visdom, vänlighet, tålamod och tolerans. Lär dig att älska dig själv inte trots alla dina brister, utan på grund av dem. Och lär dig att älska hela din värld, det goda och det dåliga, ljuset och skuggan, smärtan och härligheten, lycka och förlust - älska allt. Kärlek är det enda svaret som verkligen betyder något. 💗. #ibelieveinlove 🙏. Kom och träna med mig i Dubai, Miami, Indianapolis, Las Vegas, Michigan, Mexico City, Malaysia, Hong Kong, Australien, Shanghai och mer! Fullt schema på min hemsida: www.kinoyoga.com 💫. Foto av @ifilmyoga
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Jan 9, 2017 vid 4: 57pm PST
Min värld dominerades tidigare av en stor boll av känslor som väntade på att bryta ut som en vulkan. Jag brukade implodera i tappar och explodera med mörkt humör. De senaste tjugo åren av mitt liv har lärt mig lektioner, vissa lärde jag mig lätt men de flesta kostade mig något. Jag brände vänskap och relationer, saboterade mig själv och mitt företag, kapade konversationer till narcissistisk självabsorption, skapade gisselkris istället för intelligenta samtal, ignorerade medvetet mina egna problem, flydde till missbruk och självförstörelse, bara för att göra några. Jag menar, det är få saker jag inte har trasslat i. Men någonstans längs vägen slog ett litet utsäde av tro rot i mig. Jag lärde mig att tro på mig själv. Men jag lärde mig också att världen inte kretsar kring mig, världen kretsar kring oss alla. Ödmjukhet, inte självförstörelse, är erkännandet av vår jämlikhet i andan. Men du kan inte respektera eller hedra någon annan förrän du lär dig att respektera och hedra dig själv. Du kan inte ta hand om någon annan om du inte riktigt har lärt dig att ta hand om dig själv. Yoga fungerar eftersom övningen verkligen är en utbildning i den mänskliga andan. Du hittar lugn eftersom du får reda på vem du är tänkt att vara, vem du verkligen är och alltid har varit. Du hittar lycka eftersom du äntligen låter ditt hjärta öppna för allt ljus som omger dig. Du hittar balans genom att lära dig acceptera obalans. Livets vackra tablå är ett pågående arbete, ett mästerverk av sinnet och hjärtat som bara är färdigt för kortvariga tillfällen när kärleken vinner ut. Sedan är det tillbaka till ritbordet att göra det igen. Styrka handlar om att hitta viljestyrkan, det envisa hoppet, den hårda beslutsamheten att fortsätta berätta historien om och om igen tills allt som återstår är kärlek. 💗. #practiceyogachangeyourworld #onebreathatatime 🙏. Gå till www.kinoyoga.com och anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att hålla koll på nästa kapitel i mitt livs historia @omstarsofficial Full uppdatering kommer snart! 💫. Foto av @ifilmyoga
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Jan 5, 2017 vid 12: 15pm PST
Jag hade precis en smältning på Periscope. Tja, mer av en rant. En student skickade ett meddelande till mig för att kolla in en FB-tråd skriven om min praxis. Just där skulle jag bara ha sagt, tack men jag är inte intresserad av att läsa en massa negativa kommentarer om mig själv. Men jag tog betet. Så, kärnan i de negativa kommentarerna säger att jag har lärt mig det hårda sättet att avancerade poser skapar skada, med hänvisning till en skada som uppstått under undervisningen. Det är häpnadsväckande för mig hur många människor den här dagen fortfarande tror att jag blev skadad och tränade. Det hände när jag undervisade en dag då jag gjorde en lätt träning. Den verkliga nedgången här är att det finns yogapoliser som tittar på min praxis, mina shorts och ja, bara jag och bedömer mig hårt. De säger att jag bara är en förvrängare / gymnast och att jag inte gör yoga. Först och främst förvrängare / gymnaster förtjänar varje uns respekt vi kan ge dem för deras hårda arbete och engagemang! Vem har då rätt att bedöma vad som är och vad som inte är yoga? Yoga är en inre upplevelse av det oändliga, en hängivenhet till den högsta sanningen inom. Hur kan vi säga att någon som tränar lätt är mer eller mindre i kontakt med de inre världarna än någon med benet bakom huvudet? Min praxis är min praxis. Jag delar min ärliga oredigerade praxis i full längd på Periscope eftersom jag tror på att visa det goda och det dåliga i lika stor utsträckning, att avslöja att kampen är verklig, att vissa dagar går jag djupt, men andra dagar tar jag det lugnt. Vad är yoga om våra hjärtan inte är tillräckligt stora för att omfamna de saker som vi inte kan förstå? Om vi tittar på en modifierad Trikonasana och ser yoga hända, varför kan vi inte titta på en fullständig split och se yoga hända? Vi är alla på den andliga vägen och snarare än att spendera tid på att bedöma vad som är eller inte är yoga, låt oss bara träna. Eftersom det ögonblick ditt hjärta rör vid det oändliga, lägger uppenbarelsen av nåd allt i uppfattning. Det spelar ingen roll om du gör en handstand eller inte, det som är viktigt är vänlighet och tolerans. Öva tills ditt sinne sträcker sig, ditt hjärta expanderar och du kan hålla hela världen i det. Längs vägen, ge alla utrymme att gå vägen på sitt eget sätt. Och bara öva.
Ett inlägg delat av Kino MacGregor (@kinoyoga) den Apr 7, 2016 vid 1: 36pm PDT
Killar, ni är välkomna:VIDEO
1 Kommentar
Vem vill träna yoga med Kino?